Nu är det bara tre dagar kvar tills jag fyller arton. Födelsedagen som kommer innebära mest förändring av alla i mitt liv. Men av alla födelsedagar jag hittills upplevt är det denna som känns minst speciell. När jag var liten var jag snudd på euoforisk dagarna innan min födelsedag, men nu känns allt bara... precis som vanligt. Kanske är det i sig en indikation på att jag håller på att bli vuxen, eller att jag juridiskt sätt faktiskt är vuxen om bara några dagar?
Idag vid maten pratade vi om uttrycket "att ta igen sig", något som de flesta ansåg bara var något gamla människor sysslade med. Men jag tycker faktiskt om att ta igen mig. Att bara sitta ner och läsa en tidning med en kopp kaffe är enligt mig nästan definitionen av ensam-kvalitetsstid. Jag kommer så väl ihåg när jag var liten och tänkte att: när jag blir stor och har pengar så ska jag köpa massor av leksaker och bara busa och leka hela dagarna. Det är egentligen lite märkligt hur man förändras och hur fort man gör det. Jag antar att min så kallade mentala utveckling kommer stanna av så sakteliga och att det är nu man verkligen kan komma till ro med sig själv och det inte lika föränderliga jaget.
Idag vid maten pratade vi om uttrycket "att ta igen sig", något som de flesta ansåg bara var något gamla människor sysslade med. Men jag tycker faktiskt om att ta igen mig. Att bara sitta ner och läsa en tidning med en kopp kaffe är enligt mig nästan definitionen av ensam-kvalitetsstid. Jag kommer så väl ihåg när jag var liten och tänkte att: när jag blir stor och har pengar så ska jag köpa massor av leksaker och bara busa och leka hela dagarna. Det är egentligen lite märkligt hur man förändras och hur fort man gör det. Jag antar att min så kallade mentala utveckling kommer stanna av så sakteliga och att det är nu man verkligen kan komma till ro med sig själv och det inte lika föränderliga jaget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar